Ett lunchsamtal som väckte tankar
Nyligen, en varm dag i juli, träffade jag en tidigare kollega över lunch. Vi slog oss ner på en uteservering. Det var ovanligt stilla, semesterlugnet hade lagt sig över stan. Både hon och jag hade nyligen börjat nya jobb, jag i maj, hon ännu mer nyligen.
Vi pratade om vår jobbsituation och hon berättade att hon inte riktigt trivdes. När jag frågade varför, sa hon att hon inte kände kontroll över det projekt hon skulle leda och att allt kändes rörigt. Jag försökte lugna henne med att det ofta känns så i början, att man först senare får en känsla av kontroll och att situationen troligen kommer att kännas bättre längre fram. Skämtsamt sa jag att det viktigaste nog ändå är att hon tjänar mer nu, det fick henne att le, även om hon inte riktigt uppskattade skämtet.
Efteråt gick tankarna vidare: Vad är det egentligen som får oss att känna motivation på jobbet? Vilka faktorer är viktigast? Är det känslan av kontroll? Möjligheten till utveckling? Lönen? Kollegorna?
Nyfikenheten ledde mig vidare, och efter lite sökande på nätet hittade jag ett TED-talk som tog upp just det här. Det heter ”The Puzzle of Motivation”, av författaren och talaren Dan Pink.
Följande text är baserad på talet.
Experimentet ”ljusproblemet”
Experimentet går ut på att du kommer in i ett rum och får följande material: ett stearinljus, tändstickor och häftstift som ligger i en låda. Uppgiften är att fästa stearinljuset på väggen så att det kan brinna utan att droppar faller på bordet under.
”Ljusproblemet”
Många börjar med att försöka fästa ljuset direkt på väggen med häftstift, vilket inte fungerar. Andra tänder en tändsticka och försöker smälta sidan på stearinljuset för att sedan fästa det på väggen, men det fungerar inte heller. Lösningen är att använda lådan som häftstiften ligger i: man fäster lådan på väggen med häftstiften och ställer ljuset i den. På så sätt hålls ljuset upprätt och sitter på väggen tack vare lådan, samtidigt som eventuellt stearin samlas i botten.
Lösningen till ”ljusproblemet”
Detta problem illustrerar begreppet funktionell fixering, när man är så låst vid föremåls vanliga funktion att man har svårt att se alternativa användningar. Genom att tänka kreativt och se lådan som mer än bara en behållare öppnas nya lösningar.
Glucksbergs experiment
Forskaren Sam Glucksberg, som var verksam vid Princeton University, använde ljusproblemet för att undersöka hur yttre belöningar påverkar kreativ problemlösning.
Glucksberg delade upp deltagarna i två grupper. Den ena gruppen fick höra att testet skulle mäta genomsnittlig lösningstid. Den andra gruppen erbjöds ekonomisk belöning om de löste problemet snabbt nog.
Resultatet var tydligt: gruppen som erbjöds pengar löste problemet långsammare. Belöningen gav ingen positiv effekt. Däremot presterade gruppen utan ekonomiska incitament bättre
40 år av samma mönster!
Det som är särskilt intressant med Glucksbergs experiment är att det inte är en engångsföreteelse. Liknande experiment med yttre belöningar har upprepats i över 40 års tid och visat samma mönster: yttre belöningar försämrar tänkandet och hämmar kreativ problemlösning.
Vad driver då motivationen?
Forskning från bland annat MIT och London School of Economics visar att det är den inre motivationen, det vill säga drivkraften som kommer från oss själva och inte från yttre belöningar, som leder till bättre prestationer. Denna inre motivation bygger på tre grundläggande element:
Självbestämmande: Att ha inflytande och kunna påverka sitt arbete och sina val.
Bemästring: Att behärska och ständigt förbättra sina färdigheter.
Syfte: Att känna att det man gör har en meningsfull betydelse.
Gmail & Wikipedia
Ett välkänt exempel på inre motivation i praktiken kommer från Google. De gav sina ingenjörer möjlighet att använda 20 % av arbetstiden till egna projekt, sådant de själva tyckte var meningsfullt och intressant. Det gav dem verklig frihet och självbestämmande, och har lett till flera innovationer, bland annat Gmail och Google News.
Ett annat exempel är Wikipedia, som byggdes frivilligt av människor världen över – utan betalning. Trots att Microsofts Encarta utvecklades av experter med stora resurser, blev Wikipedia både större och mer framgångsrikt. Självbestämmande och inre motivation överträffade struktur och ekonomiska incitament.
När personlig erfarenhet möter forskning
Tillbaka till lunchsamtalet den varma sommardagen med min tidigare kollega. Hon berättade om sin jobbsituation och lyfte särskilt fram bristen på kontroll, något som hör ihop med aspekten bemästring, alltså att känna att man har förmåga att klara av sina arbetsuppgifter. Hennes upplevelse stämmer väl överens med vad forskningen visar: att en känsla av kontroll och personlig utveckling är avgörande för motivation och välmående.
Utöver bemästring är även självbestämmande viktigt, det vill säga möjligheten att påverka sin arbetssituation. Det kan handla om att nischa sig inom ett särskilt område, utveckla sin kompetens genom utbildningar och kurser, eller att styra över sin arbetstid, till exempel genom flexibla arbetstider eller möjlighet till distansarbete.
Den sista aspekten är syfte, att känna att det man gör är meningsfullt. Det handlar om att koppla sitt arbete till något större än sig själv. För att detta ska ske krävs en förståelse för hur den egna insatsen gör skillnad, bidrar till andras liv och skapar värde för samhället i stort.
Avslutningsvis: Om du har begränsade valmöjligheter eller befinner dig i en ekonomiskt ansträngd situation kan andra faktorer få större betydelse för din motivation. Men om du har flera alternativ när det gäller jobbval är det klokt att inte lägga för stor vikt vid lön och bonussystem. Istället bör du fokusera på aspekter som självbestämmande, bemästring och syfte — faktorer som forskning visar stärker både din motivation och personliga utveckling på lång sikt.
Liknande tema: Vill du ha ett meningsfullt liv?
Kategori: Personlig utveckling