Introduktion
Att inte veta hur vi ska tala och bemöta andra kan leda till missförstånd och konflikter. Så vad borde vi veta om andra människor som vi inte känner?
Texten nedan är baserad på boken ”Talking to strangers” av författaren Malcolm Gladwell. Slutsatserna som presenteras i boken är baserade på resultat från studier.
1. Främlingar & lögner
Psykologen Tim Levine har genomfört hundratals versioner av ett enkelt experiment. Han bjuder in studenter till sitt laboratorium där de får besvara ett antal kunskapsfrågor, exempelvis vilket är det högsta berget i Asien. Om de besvarar frågorna korrekt vinner de ett kontantpris.
För att underlätta för deltagarna får de en partner, någon som de aldrig har träffat förut, men som jobbar för Levine. Mitt i experimentet går instruktören ut ur rummet, då säger partnern: ”Jag vet inte vad du tycker, men jag behöver pengarna. Jag tror att svaren finns där”. Han pekar på ett kuvert som ligger på skrivbordet.
I 30% av fallen väljer deltagarna att fuska, därefter intervjuas de och bland frågorna de får är om de fuskade, hela intervjun filmas. I en version av experimentet valde Levine att visa filminspelningen av 22 lögnare och 22 sanningssägare. Människor som fick se filmen lyckades identifiera i genomsnitt 56% av lögnarna. Psykologer har fått se liknande versioner av experimentet, genomsnittet av lyckade identifieringar är 54%. Nästan alla är lika dåliga på att identifiera lögnare: Poliser, domare, terapeuter och även CIA-tjänstemän.
Detta beror på att när människor kommunicerar med andra så tenderar de att ha ett förutbestämt antagande att andra är ärliga.
Misstag 1 du gör med främlingar: Du inser inte att det är svårt att upptäcka när de ljuger!
2. Främlingar & känslor
Isolerade folkgrupper
Antropologen Sergio Jarillo och psykologen Carlos Crivelli utförde ett experiment där de hade sex ansiktsbilder av människor som ser glada, ledsna, arga, rädda och äcklade ut. Den sista bilden föreställde ett ansikte med ett neutralt uttryck. De flög till trobriandöarna, en isolerad ögrupp i västra stilla havet. Människorna där livnär sig på fiske och jordbruk.
Jarillo och Crivelli visade ansiktsbilderna för trobrianderna och bad de identifiera vilken känsla som bilden uttrycker. Endast 58% identifierade det glada ansiktet korrekt. Medan 23% tittade på ett leende ansikte och kallade det ”neutralt”. Gällande allt annat verkar trobriandernas idé om hur känslor ser ut på utsidan vara helt annorlunda än vår egen.
För att säkerställa att trobriandarna inte var något slags specialfall reste Jarillo och Crivelli till Moçambique för att studera en grupp isolerade försörjningsfiskare som kallas Mwani. Återigen var resultaten dystra. Mwani gjorde marginellt bättre än slumpen med de leende ansiktena, men de verkade förvirrade av ledsna och arga ansikten. En annan grupp ledd av Maria Gendron reste till bergen i nordvästra Namibia för att se om människorna där kunde korrekt sortera fotografier i högar baserade på deras känslomässiga uttryck. Det kunde de inte.
Men hur är det i de utvecklade länderna? Om vi glömmer isolerade folkgrupper. Lyckas vi alltid koppla korrekt vad andra utstrålar på utsidan med vad de faktiskt känner på insidan? Begrunda följande experiment…
”Den försvunna korridoren”
Föreställ dig följande scenario. Du leds genom en långsmal korridor till ett mörkt rum. Där sitter du och lyssnar på en inspelning av en novell av Franz Kafka. Därefter får du göra ett test med frågor baserade på novellen som du precis fick höra. Du avslutar testet och går tillbaka till korridoren. Men medan du lyssnade på Kafkas novell har ett team jobbat hårt. Korridoren var gjord av provisoriska skiljeväggar. Nu har de flyttats för att skapa en vidöppen plats. Rummet har nu ljusgröna väggar. En enda glödlampa hänger i taket och lyser upp en ljusröd stol. Och på stolen sitter din bästa vän!
Du kommer alltså ut och tror att du kommer att gå i samma smala korridor. Plötsligt är du i ett rum som inte fanns förut och din vän stirrar på dig som en karaktär i en skräckfilm! Skulle du inte bli överraskad? Självklart skulle du det!
Två psykologer, Achim Schutzwohl och Rainer Reisenzein skapade exakt detta scenario och lät en grupp människor genomgå experimentet. Sedan fick deltagarna gradera deras känsla av överraskning på en skala ett till tio. Genomsnittet av graderingen var 8,14. När de tillfrågades var nästan alla säkra på att deras ansiktsuttryck visade förvåning. Psykologerna granskade filminspelningen från experimentet och fann att endast 5% av personerna visade vida ögon, höjda ögonbryn och gapande. I 17% av fallen fanns två av dessa uttryck. I resten av fallen fanns väldigt lite eller inget som är tydligt förknippat med överraskning.
Misstag 2 du gör med främlingar: Du inser inte att deras ansiktsuttryck inte alltid speglar vad de faktiskt känner!
3. Främlingar & omständigheter
”Stadsgasen”
Under åren efter första världskriget började många brittiska hem att använda vad som kallades ”stadsgas” för att driva sina spisar och varmvattenberedare. Stadsgasen innehöll olika komponenter, bland annat den dödliga gasen kolmonoxid. Med andra ord, nästan alla hade ett enkelt sätt att ta livet av sig i sitt kök.
Antalet självmord i Storbritannien ökade efter att stadsgas introducerades. Men på 1960-talet genomgick den brittiska gasindustrin en omvandling. Stadsgas blev allt dyrare och stora reserver av naturgas hade upptäckts i Nordsjön. Därför togs beslutet att gå över till naturgas. År 1977 var processen slutförd, om du efter 1977 stoppade in huvudet i en ugn och slog på gasen var det värsta som kunde hända dig en lätt huvudvärk och nackspärr.
Så här är frågan: När den främsta formen av självmord i Storbritannien blev en fysiologisk omöjlighet, bytte de som ville ta livet av sig till andra metoder? Eller slutade de som skulle ha stoppat huvudet i ugnen att begå självmord? Statistiken visar att det totala antalet självmord minskade efter övergången till naturgas! Tusentals dödsfall förhindrades, beteendet var alltså kopplat till en viss omständighet.
Golden Gate-bron
Sedan Golden Gate-bron öppnades 1937 i USA har den varit platsen för över 1 500 självmord. Det är fler än på någon annan specifik plats i världen under den perioden. Den intressanta frågan är om det skulle innebära stor skillnad om en barriär eller ett nät installerades för att hindra människor från att hoppa. Eller skulle de ändå begå självmord genom att hoppa från något annat?
Psykologen Richard Seiden gjorde en analys av 515 personer som hade försökt hoppa från bron mellan 1937 och 1971 men som oväntat blivit hindrade. Analysen visade att endast 25 av dessa 515 envisades med att ta livet av sig på ett annat sätt. Majoriteten av de som ville hoppa från Golden Gate-bron vid ett givet ögonblick ville hoppa från Golden Gate-bron endast i det givna ögonblicket. Beteendet var alltså kopplat till en särskild plats och ett visst ögonblick.
2018, mer än 80 år efter att bron öppnades bestämde sig kommunen som driver Golden Gate-bron att installera en självmordsbarriär.
Misstag 3 du gör med främlingar: Du inser inte att omständigheter har stor betydelse på deras handlingar!
Liknande tema: 3 saker du inte visste om dig själv!
Kategori: Mänskliga relationer