Del 1/3 – Jakten
I ett land långt borta levde fyra små varelser som sprang runt i en labyrint och letade efter ost för att bli mätta och lyckliga. Två av dessa varelser var möss, de andra två var pysslingar – varelser som var små som möss men som såg ut som och uppförde sig som människor.
Varje morgon tog mössen och pysslingarna på sig sina träningskläder och joggingskor, lämnade hemmet och skyndade sig ut i labyrinten för att leta efter sin favoritost.
Mössen använde den enkla men ineffektiva trial-and-error-metoden när de letade efter ost. De sprang in i en korridor och visade det sig att den var tom vände de och sprang in i nästa. De två pysslingarna däremot, använde en annan metod där de litade på sin förmåga att tänka och dra lärdom av tidigare erfarenheter, även om de ibland förvirrades av sina idéer och känslor.
De hittade alla till slut vad de sökte; sin speciella sorts ost i slutet av en av korridorerna på oststationen C. Lagret av ost var så stort att pysslingarna flyttade närmare stationen.
Del 2/3 – Det oväntade inträffar!
Mössen fortsatte med sin vanliga rutin. De kom tidigt varje morgon och nosade, skrapade och tassade runt på oststationen C medan de inspekterade området för att se om något hade förändrats. Sedan satte de sig ned och knaprade på osten.
En dag när de anlände till stationen upptäckte de att osten var slut. De blev inte förvånade eftersom de hade lagt märke till att förrådet av ost hade blivit mindre dag för dag. Mössen visste instinktivt vad de skulle göra, de började direkt springa på jakt efter ny ost.
Senare samma dag anlände pysslingarna till oststationen. De hade inte lagt märke till de små dagliga förändringarna och tog för givet att osten alltid skulle finnas där. ”Vad? Ingen Ost? Vem snodde osten?” skrek den ena av pysslingarna. De kunde inte tro att det var sant och blev rasande över orättvisan.
Pysslingarna tillbringade en lång stund med att försöka avgöra vad de skulle göra. De bestämde sig för att noggrant undersöka stationen ytterligare för att se om all ost verkligen var slut. Varje morgon fortsatte de med undersökningen men osten dök aldrig upp. De blev allt svagare av hunger och stress.
Del 3/3 – Förändringen
Under tiden var mössen fortfarande på jakt efter ny ost. Men de fann inte någon förrän de kom i en del av labyrinten där de aldrig tidigare varit: Oststation N. De skrek av glädje! De hade hittat vad de sökt: Ett stort förråd av ny ost!
Pysslingarna var kvar i station C, den ena av dem började till slut inse att ju längre han stannade kvar i detta tillstånd desto sämre blev situationen. Han bestämde sig för att ge sig ut i labyrinten och leta efter ny ost. Pysslingen försökte övertyga sin kompanjon att följa med, men kompanjonens rädsla hade förvänts i ilska och han vägrade att lyssna.
Så pysslingen blev tvungen att leta själv efter ny ost. Han tittade åt höger, mot den del av labyrinten där han inte hade varit förut och kände hur skräcken växte inom honom. Sedan tog han ett djupt andetag och joggade mot det okända.
Det gick långsammare och var mer smärtsamt än vanligt att ta sig genom labyrinten. Flera dagar senare rörde han sig längs en korridor som var helt ny för honom, rundade ett hörn och hittade ny ost på oststation N! Det var det största förråd av ost som han någonsin skådat!
Om berättelsen
Berättelsen ovan heter just ”Vem snodde osten?” och är en internationell storsäljare. Den är skriven av Spencer Johnson, en av världens mest framgångsrika författare inom managementområdet.
Den handlar om hur vi kan lära oss att tackla förändringar i arbetsliv och privatliv. Osten är en metafor för något som betyder mycket för oss och som vi vill ha i livet, exempelvis ett jobb eller en relation. I berättelsen ställs de fyra figurerna för en oväntad förändring där osten tar slut och de väljer att hantera situationen på olika sätt.
Sensmoralen
Så vad är budskapet med berättelsen? Följande är tre lärdomar som jag har tagit med mig från berättelsen och som jag tycker är viktiga för att vi ska hantera förändringar på ett mer gynnsamt sätt.
1. Var mentalt förberedd på förändringar
Inget varar för evigt, det är viktigt att ha detta i åtanke för att inte bli chockad av förändringar och för att kunna anpassa sig snabbare.
Pysslingarna tog för givet att osten alltid skulle finnas kvar. Vilket gjorde det svårare för dem att acceptera förändringen och anpassa sig till den.
2. Var förändringsbenägen
Att fastna i känslor av ilska och orättvisa kommer inte förändra situationen utan endast försämra vår hälsa och möjlighet att ta itu med förändringar. Därför är det klokare att anpassa sig till förändringar än att gråta över spilld mjölk.
Pysslingarna fastnade i känslor av ilska och orättvisa. Vilket gjorde att de stannade för länge i oststationen istället för att söka efter ny ost. Detta resulterade i att de blev svagare av hunger och stress.
3. Förändring behöver inte vara negativt
Även om förändring kan kännas skrämmande och jobbig så behöver den inte nödvändigtvis leda till något negativt. Ibland är rädslan irrationell och hindrar oss från att utvecklas.
Den ena av pysslingarna som till slut accepterade förändringen och begav sig på jakt efter ny ost upplevde jakten som skrämmande. Men den resulterade i något positivt; det största lager av ost som han någonsin hade sett!
Liknande tema: 3 morgonvanor som kommer att förändra ditt liv!
Kategori: Vanor/förändring