Min skärmanvändning
Jag är inget undantag gällande skärmanvändning. Jag kollar säkert mobilen hundratals gånger om dagen. Nyligen skaffade jag Instagram för första gången för att marknadsföra bloggen och få inspiration till nya ämnen att skriva om. Jag gick med inställningen att jag inte ska bli beroende och använda den i begränsad omfattning. Det är betydligt svårare än vad jag trodde, de 15 min på kvällen som jag har avsatt till Instagram har många gånger blivit 30 minuter eller mer.
Detta fick mig att fundera över hur vi påverkas av skärmanvändning och sociala medier. Därför läste jag boken ”Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom” av hjärnforskaren Sissela Nutley. Boken är intressant med fakta baserat på forskning gällande hur vi påverkas av skärmanvändning, tonåringarnas biologiska sårbarheter och hur belöningssystemet triggas av sociala medier.
Nedan är fakta från boken som jag upplever är intressant.
Hur vet man om något är problematiskt?
Följande kriterier är gemensamma för olika beroenden:
- Närvaro av abstinens (att man mår dåligt när man inte gör det)
- Brist på kontroll över användandet
- Toleransutveckling (att man behöver starkare kick/belöning)
- Användandet går ut över andra aktiviteter
Varför är det svårt att sluta med sociala medier?
Människan har emotionella drivkrafter som nyfikenhet, belöningssökande, samhörighet och rädsla. Dessa drivkrafter har en biologiskt förprogrammerad prioriterad eftersom de har varit nödvändiga för vår överlevnad. Sociala medier bygger på dessa emotionella drivkrafter.
Få saker är lika snabbt belönande, engagerande, nyfikenhetseggande och exalterade som sociala medier. Således är det inte lätt att hitta något annat som ger samma typ av kickar. Det krävs ett långsiktigt, tålamodsprövande, ihärdigt och konsekvent arbete för att forma om hjärnan.
När leder sociala medier till sämre mentalt mående?
Det som vi lägger mycket tid och uppmärksamhet på förstärks i hjärnan. Upprepande tankar som exempelvis ”Vad äcklig min mage är” gör att dessa tankenätverk växer starkare och aktiveras till slut vid minsta möjliga association.
Forskning har visat upprepande gånger att vissa faktorer vid användandet av sociala medier är kopplade till sämre mentalt mående. Dessa är:
- Användande i mer än två timmar per dag
- Passivt användande
- Att ha många människor i sitt flöde som man är avundsjuk på och att man sedan ältar denna avundsjuka
Närvaron av mobilen påverkar vår uppmärksamhet!
Studier har undersökt hur blotta närvaron av mobilen påverkar vår uppmärksamhet. I en studie bad man studenter att antingen 1) Lämna mobilen utanför klassrummet 2) Ha den nära men inte synlig, exempelvis i fickan 3) Lägga den synlig på bordet. Mobilen var i flygplansläge i alla tre scenarier och studenterna fick göra två sorters uppgifter. Den ena mätte deras arbetsminne och den andra logiskt tänkande.
Resultatet visade att de som haft mobilen utanför klassrummet presterade bäst. Därefter kom de som haft mobilen nära men inte synlig. De som haft mobilen synlig på bordet presterade sämst. Studien visade alltså att blotta åsynen av mobilen påverkar vår uppmärksamhet. Därför behöver vi fysiskt lägga mobilen där vi inte ser den för att den inte ska störa oss.
Att använda skärmen framför sitt barn
Studier har undersökt hur barn mellan 7 månader och 2 år påverkas av föräldrars mobilanvändande. Forskarna noterade skillnader i barns beteende beroende på om föräldern var aktiv och uppmärksam jämfört med om föräldern endast var fysiskt närvarande och istället riktade sin uppmärksamhet mot mobilen.
Resultatet visade att barnen lekte mindre med sina leksaker, sökte mer uppmärksamhet och uttryckte mer frustration ju mer tid föräldern använde sin mobil framför barnet.
Tips på sundare vanor kring skärmanvändning
Författaren ger i boken många tips på sundare vanor avseende skärmtid. Nedan är 5 som jag upplever är särskilt effektiva.
- Sätt regler för mobilanvändandet. Exempelvis kolla inte mobilen när du går. Om du är i en social miljö lägg mobilen utom synhåll.
- Granska dina flöden och vilka du följer på sociala medier. Ger de positiv energi eller känslor av avund och självdestruktivitet. Rensa i flödet, ta bort personer som väcker avundsjuka.
- Bestäm tid då det är okej att slösurfa. Exempelvis 30 minuter efter middagen.
- Inför mobilfria zoner i hemmet, till exempel sovrummet.
- Ta med en bok i väskan och läs vid tillfällen då du normalt hade slösurfat (t.ex. på bussen).
Tips dokumentärfilm
Nedan är en riktigt bra film om hur sociala medier påverkar oss och baksidan med dessa.
Liknande tema: Så skapar du en ny vana!
Kategori: Personlig utveckling